Forskning
Inom Institutionen för odontologi bedrivs forskning om munhålans olika vävnader och om de bakterier som finns i och på tänder, mun- och magslemhinna samt i saliv. Det bedrivs forskning i de två stora munsjukdomarna karies och tandlossning, dess förebyggande och behandling av tand och tandsubstansförluster med biomaterial.
Forskningen syftar till att förstå dessa vävnaders och bakteriers normala funktion, och hur sjukdomar uppkommer och hur de kan förebyggas och behandlas.
Även om tänderna är vårt centrala forskningsområde, intresserar oss också i minst lika hög grad munslemhinnan, spottkörtlarna, käkmuskulaturen och käkbenet. Hos oss bedrivs forskning om kariessjukdomens utbredning och förändring hos barn och ungdomar och om vilka riskfaktorerna är för denna sjukdom.
Ett par forskargrupper bedriver molekylärbiologisk forskning om de mekanismer med vilka bakterier fäster till tänder och slemhinnor, en förutsättning för att bakterierna skall kunna ge upphov till karies, och sjukdomar i munslemhinnan och i tandens fäste i käkbenet. En forskargrupp studerar vilken betydelse vissa bakterietoxiner kan ha för uppkomst av tandlossningsjukdom hos unga patienter.
En grupp bedriver forskning om de bakterier som orsakar tandvärk och inflammation i tandens pulpa och som i obehandlat tillstånd leder till varbildning i käkbenet samt hur man på effektivast möjliga sätt behandlar dessa sjukdomstillstånd.
Inflammation kan ge nedbrytning av benet kring tandroten vid tandlossningssjukdom och av benet i lederna vid reumatologiska sjukdomar. En forskargrupp studerar hur inflammation påverkar skelettets benbildande och bennedbrytande celler. En grupp undersöker hur man på bästa sätt skall kunna ersätta förlorade tänder och omgivande vävnad med implantat eller andra restaurativa metoder och material.
Skelettet och därmed även käkarna byggs regelbundet om, gammalt ben ersätts med nytt. En forskargrupp studerar hur nervsystemet i skelettet påverkar benets celler.
Att kunna röra käkarna är inte bara nödvändigt för att kunna tugga och svälja utan också för att tala. Flera forskargrupper studerar käkmuskulaturen och käkleden:
- centrala nervsystemets reglering av käkmuskulaturens funktion
- samspelet mellan käk- och nackmuskulatur vid tuggning och sväljning
- käkmuskulaturens struktur och förändring i samband med åldrandet
- sväljningsmekanismer
- käkledens anatomiska struktur och utseende på röntgenbilder vid käkledssjukdom.
En stor del av institutionens laboratoriumforskning bedrivs i Norrlands universitetssjukhus, byggnad 1A och 5A. I samtliga projekt samverkar institutionens forskare med kollegor vid andra institutioner. Detta underlättas av att våra laboratorier är belägen i nära anslutning till många andra laboratorier i universitetssjukhuset.
